Lågtryck & målarkludd

Idag var det snorigt och hängigt, så David gick på lågvarv. Vi stannade därför på hemmaplan.

I övrigt är vi alla lite yra i bollen efter all målafärgsdoft och lösningsmedelsos som dominerar i lägenheten. Kanske kan det tyckas att vi verkar lite väl överkänsliga och överdramatiserar situationen. Men det har faktiskt varit så påfallande starkt att vi alla tre trängt ihop oss i gästrummet, som väl nog lyckats undkomma doftspridningen.

Ni "lyckliga" som gästat detta rum vet att det är ganska generöst tilltaget men det känns ändå lite fånigt med tanke på de övriga outnyttjade kvm. Ja ja, det är bara att stå ut...

... frågan är bara hur hälsovådligt det kan vara? Och särskilt för David. Å andra sidan, när vi nu har valt att låta honom växa upp så långt ifrån frisk luft och rena miljöer som möjligt kommer han väl ändå drabbas av både stenlunga och allergiska besvär. Usch, vilka föräldrar vi är...

... och dessutom låta honom se på TV. Fy oss!

Vi spenderade således en del av eftermiddagen med att titta på favoriten Shaun le mouton (fåret Shaun). Eller favoriten är väl att ta i. Intresset för TV:n är tack och lov inte särkilt stort, men musiken till programmet fungerar utmärkt att göra gymnastiska övningar till.