Höga Visan

Den här bilden tog Niclas på David i söndags när grabbarna trotsade det begynnande regnet och begav sig till lekplatsen. Solen sken sina varmaste strålar för årstiden till en början, innan domedagsblåsten och regnet satte in. Från ingenstans kom sådana kraftiga vindbyar att paraplyet (ett minne blott) och lättare tillbehör for all världens väg.

Plötsligt kom ett par "parkförvaltare" och stängde parken för att ingen skulle skada sig av bl a nedfallande grenar. Niclas tog David och satte kurs mot en annan närliggande park. Men det dröjde inte många minuter innan gubbarna från den nyss stängda lekplatsen dök upp och stängde grindarna för denna också.
Det gjorde inte så förfärligt mycket eftersom regnet det vid den här tidpunkten fullkomligt vräkte ner.

Idag har vi ägnat lite tid åt "högläsning". David har "berättat" sagor för mig ur sina böcker. En klar favorit är Örnis bilar som David fått av sin kusin Gustav. Det är så spännande med brandbilarna (något han upplevt nyligen på lite väl nära håll, se tidigare inlägg), bärgningsbilen och alla trasiga bilar som väntar på hjälp.

Annars är det fortfarande Babar som slår högst. Vi har inte riktigt förstått varför, men det är ju tacksamt med tanke på landet vi befinner oss i.

Värre hade det kanske varit att få tag på litteratur om David exempelvis avgudat Rasmus Nalle, Dunderklumpen eller liknande...

Därefter tog vi oss, från pärm till pärm, igenom Alice Tegnérs barnvisor. Blandat med några av de övriga klassikerna.

De flesta av visorna känner David igen från sångstunderna i svenska kyrkan. Favoriterna just nu, som man också kan göra rörelser till är; Imse vimse spindel, ekorrn satt i granen, lilla snigel, bä bä vita lamm, i ett hus vid skogens slut och så introt till fåret Shaun...





Höga Visans (bok ur Gamla Testamentet) hebreiska namn: 'shir ha-shirim' betyder egentligen Sångernas sång.