... 23 24 25 ... 87 88 ... 100 !

Vid det här laget känner nog de flesta till att vi inte längre har tillgång till hiss i vårt hus. Behöver kanske inte gå in närmare på detaljerna kring händelsen med detta ställer onekligen till en del besvär i vår vardag.

Vi har i familjen nu bestämt att överge storhandlingen för internetshopping. Det är så man handlar sina dagligvaror i Paris, så varför skulle inte vi också kunna klara det?
Det fungerar hur bra som helst och innebär en hel del sparad rygg och tid.







Det går i praktiken till så att man fyller i sin lilla order på önskad leverantörs hemsida och får varorna hemlevererade två dagar därefter, Voilà!

Till detta behövs ju vissa kompletteringar göras, men det är vanligtvis överkomligt.

Så efter helgens frosserier behövdes just ett par sådana göras. Jag och David gav oss ut i höstrugget. Jag var så nöjd att jag lyckades komma ihåg att ta med en rejäl shoppingkasse den här gången, och slapp stoppa vagnen och fickor fulla av varor, att jag glömde hur jag slutligen skulle få med mig allt - barn, väska och varor - upp till lägenheten på fjärde våningen... utan hiss.

Dumt nog hade jag handlat mer än vad jag knappt kunde bära. Och hur skulle jag samtidigt få med mig sonen upp? David är ju så liten att han inte kan gå upp för alla trappor, trodde jag...

Men vår innovativa lilla kille, gillade läget och tog på eget initiativ sats och satte fart upp för trapporna. På alla fyra avverkade han i rasande snabb takt alla... ca 100 stegen.

David protesterade något när jag försökte hindra honom från att fortsätta klättra upp till grannen ovanför.

Så var vi uppe och tillbaka hemma igen, Yeahhh!!

"Piece of Cake", morsan...

... ain't no Moutain high enough!