Slut på svineriet!

Så var det klart!

Vi lyckades charma oss igenom den byråkratiska barriär som hindrat oss från att bli vaccinerade mot svininfluensan.

Vi väntar fortfarande på att alla papper ska bli klara som innebär att vi blir registrerade i sjukvårdssystemet och på så vis också får rätt till vaccination. Här krävs nämligen att du blir kallad för att få din dos.

Men vi ledsnade på att vänta. Så vi bestämde oss för att göra ett försök idag och samlade ihop de papper och kort vi hade, engagerade Niclas sekreterare som skrev ihop ett "viktigt" dokument som typ förklarade vikten av att få oss vaccinerade.

Vi valde ett vaccinationscenter, provisoriskt ordnat i en gymnastiksal, i närliggande distrikt (i våra gamla kvarter) som tog emot både barn och vuxna samtidigt. Annars vaccineras barn och vuxna här var för sig på separata ställen. Vi såg till att vara på plats tidigt för att slippa köa och möta trött- och ickeflexibel personal.

Vi hade verkligen laddat och repeterat olika argument. Vi hade kanske till och med kunnat sjunka så lågt som att ställa till med en snyftscen om situationen krävt det. Men det behövdes vare sig argument, höjda röster eller tårar. Vi gled så fint igenom kösystemet utan en antydan till problem.

I väntan på sprutan.

Efter att ha tagit oss igenom två av fyra "kontroller" kändes det rätt hoppfullt.

Tack och lov slapp vi vänta särskilt länge.

Jag tror hela proceduren tog knappt en timme. Allt gick strålande, ingen svimmade eller flydde fälltet. Och trion var vid gott mod hela tiden.

På grund av dagens ändamål hade Niclas tagit ledigt.

Efter vår injektion tog vi oss hem till våra kvarter och åt en välförtjänt lunch tillsammans. Därefter la vi oss alla tre som en björnfamilj och vilade middag en stund.

Eftermiddagen spenderade vi på stan. Solen strålade dagen till ära och vi kan nog erkänna att vi till och med njöt en smula trots att vi hamnade mitt i julhandeln.